Blogg »

• Styrelsebloggen
• Ninas bloggsamling »
• Vykort från Kina »
• Barnen i storstaden »
• Bara för medlemmar »
• Medlemsblogg »
• Mias blogg (lösenord) »
• Länkar »

Så här till jul finns det tomtar överallt och en del människor får till och med tomtar på loftet.  Här hemma har vi istället "tomtar på glid", det är så de benämns de enda tomtar som tillåts komma in här. Tomtarna tillverkade barnen i skolan när de gick i första klass och de får t o m en julnihilist som mig att vekna.

Stressa nu inte ihjäl er över julbestyren utan njut lite också!

Gunilla skriver:

I går hände det något efterlängtat. Dicte tog simborgarmärket! Oj, vad snabbt hon lärt sig simma - och simma långt! - när hon väl kom över tröskeln och fick börja simma med den nya gruppen i den stora bassängen. Hon var så stolt och lycklig när hon kom hem  i går. Men lyckligast var nog barnens far, han som börjat gå under benämningen "Fången på Vallhallabadet". Efter att under fem års tid ha tillbringat alla tisdagseftermiddagar i simhallen ser han ljuset i slutet av tunnel ... snart är det slut med barnens simskolor! Ytterligare att stort steg är taget.

Gunilla skriver:

En sak har jag funderat över i flera år nu ... Kan det  ligga i generna, det här med att äldre syskon bär yngre syskon på ryggen? Vi hade inte mer än fått Dicte föränn Nike hivade upp henne på ryggen, 3 år gammal (det är 23 månader mellan Nike och Dicte). Nu var Nike redan då minst sagt stadigt bygd och Dicte en riktig flugviktare så det gick bra - men ändå!

Vi har hela tiden försökt få Nike att inte bära Dicte men det är  stört omöjligt att få henne att låta bli, så snart vi vänder ryggen till så bär Nike på Dicte. Det verkar som om hon tycker det är den mest självklara saken i världen och våra protester faller platt.

Dicte, å andra sidan, blir tvärsur när någon på skolan vill bära henne (vilket de ofta vill, bara för att det är busigt att kunna bära runt på en 8-åring) men hon blir glatt buren av Nike. Jag fattar bara inte det här!

Någon annan som varit med om detta? Är Nike enda barnet som bär omkring på sin syster eller finns det fler som gör så?

Gunilla skriver:

Ni kan inte ana hur mycket krångligare livet blev här i Vasastan när vi fick göra oss av med barnvagnarna! Vi går till precis allting till vardags, till skolan, till jobbet och till affärerna. Det blir mycket bärande det! Jag försökte ha kvar den sista vagnen in i det längsta men till slut blev det bara ohållbart. Med barn i skolan ser det dumt ut att hämta med barnvagn ... Fast det var förstås inte barnen som åkte i barnvagnen den sista tiden, nej då, det hade de aldrig gått med på. I barnvagnen körde jag maten ... framför allt mjölken. Utan barnvagn blev livet urjobbigt och jag bar och släpade mig snabbt till en dålig rygg.

Ibland lekte jag med tanken på att gå direkt från barnvagn till rullator, men barnen tyckte det skulle vara pinsamt, det förstod jag snabbt. Det är väl en sak att ha en gammal mamma, men en som kommer med rullator när man går i lågstadiet (eller vad det nu heter numera) det var bara för mycket. En sån där vagn, "dramaten"som den kallas i Göteborg, kunde varit en god idé om det bara inte varit det att jag i så fall fått släpa med mig den till jobbet först och vem vill gå på möten dragandes på en vagn? Ett tag lekte jag med tanken på att ändå köpa en vagn och parkera utanför dagiset jag passerar på väg till jobbet. Den skulle garanterat inte synas band alla barnvagnar som står parkerade utanför. Nu blev det emellertid inte så utan lösningen blev en hederlig gammal cykel. Inte så att jag inte hade någon cykel tidigare, för det hade jag, men det var inte någon cykel att frakta saker på. Skulle man lyckas hänga en cykelkorg på bockstyret skulle man tvingas köra med med huvudet i korgen! Inte ens en vettig pakethållare går att fästa på det 24-växlande tävlingsmonster från Nishiki som jag sedan 25 år tillbaka är innehavare av. Cykeln var utan tvekan jättefräck när både den och jag var 25 år yngre. Nu är vi inte alls kompatibla längre.

I dag har jag så premiärinvigt den nya familjemedlemmen, en stadig treväxlad damcykel med cykelkorg och kjolskydd och kunde konstatera att den passar mig utmärkt. Till helgen tänker jag plocka med mig två cykelkorgar till hem från Huaröd. Där nere har jag två korgar som man kan hänga på var sin sida av pakethållaren och därmed lasta cykeln riktigt ordentligt. Äntligen slipper jag be barnen att spara på mjölken för att mamma inte orkat släpa hem tillräckligt många liter! Enda problemet jag kan se med det hela är jag förmodligen får mindre motion nu när jag börjat cykla. Upp till jobbet är det bara tvärbranta uppförbackar så jag får gå och leda cykeln en hel del. Hem behöver jag inte ta ett enda tramptag, det är bara att rulla. Inte mycket motion där inte, till skillnad från mina vanliga 30-40 minuters promenader till/från jobbet!