Blogg »

• Styrelsebloggen
• Ninas bloggsamling »
• Vykort från Kina »
• Barnen i storstaden »
• Bara för medlemmar »
• Medlemsblogg »
• Mias blogg (lösenord) »
• Länkar »

Hörde på Radio RixFM om förkylningar, att det är skillnad på tjej- och killförkylningar! Just det! Och visst har de rätt, det stämmer ju bara såå väl!

Av killförkylningar blir man oerhört sjuk, man kan inte gå upp ur sängen, det är väldigt synd om en och ingen har någonsin varit så sjuk, medan med tjejförkylning i kroppen kan man fortfarande hämta barnen på dagis, handla på hemvägen och fixa mat till hela familjen.

Tänk vilken skillnad på olika förkylningar! Och att killförkylningar sällan eller aldrig drabbar tjejer och framförallt: tjejförkylningar drabbar ju killar ännu mer sällan. Eller?!

Undrar vad som hände om vi tjejer helt sonika lade oss och kved för en stackars förkylning...

Undrar Ewa

Jag har varit tjänstledig hela mars för vår återresa till Kina, på mitt jobb är det i alla fall så att det är så dyrt att ta tjänstledigt så tar jag ledigt tre veckor får jag ändå inte betalt för den fjärde, så då kan jag ju lika gärna vara ledig hela månaden och få lite gjort hemma!
MEN, när jag skulle gå till jobbet i tisdags tyckte jag det var motigt! Jag hade funnit mig väl tillrätta med att vara ledig, ta det lugnt om morgnarna och ha eftermiddagarna med barnen. Jag var inte alls intresserad av att gå till jobbet! Efter en semester känns det ju roligt att komma tillbaka men inte denna gången! Hade jag vunnit de där 215 miljonerna, eller bara 20, eller 2 i alla fall, hade jag inte gått till jobbet i tisdags! Så snabbt man kan vänja sig!
Jag kunde dock trösta mig med att det bara var två dagar sedan skulle jag vara ledig en eftersom jag tar min sista föräldradag i morgon, när Maria fyller åtta år.
Men sedan då! Tittade i almanackan, oh hu! Vecka efter vecka med 5 hela dagar, inte en helgdag på evigheter! Hur ska detta gå?! Måste gå och köpa lite Lotto, kanske en Tialott också? Så får jag väl leva på hoppet och släpa mig till jobbet så länge...

/Ewa

Ewa skriver:

Så är skolan igång igen och vi är tillbaka i verkligheten. Det är verkligen upplivande och skönt att ha en del extralediga dagar att tillbringa med barnen, istället för vardagen med sent hem, kvällsmat och läxor och sedan i säng, det känns inte som kvalitetstid precis, men de extra dagarna i helgerna! Det var kvalitet!

Till och med i Skåne hade vi snö, det blev pulkabacken, ishallen och promenader. Snögubbe, snölykta och extra liten pulkabacke i trädgården! Vi lade pussel och spelade spel. Härligt!

Det är konstigt vad dessa barn är begåvade, det finns ju ingenting de inte klarar, verkar det som! Vi lägger gärna pussel med 500 bitar, i jul har vi lagt de runda som man köper från Pandaklubben, Världsnaturfondens grejor, det är lite svårare bitar på ett runt pussel, men det är inga problem för dessa underverk! Maria, 7,5 år tittar i lådan och plockar bit efter bit som hon ser var den ska ligga, jag kan inte sluta förundra mig över hur hon gör! Elin 9,5 är också en hejare på pussel men i detta fallet är det fantastiskt vad en så liten människa som Maria klarar! Men det är ju så med det mesta de tar sig för! Det är ett sant nöje att sitta på utvecklingssamtal i skolan med dessa kloka små tjejer!

Fast riktigt vardag är det ju inte nu heller, planeringen och förberedelserna för Kinaresan är i full gång! Sist i februari bär det iväg till Beijing, Tongling, Fengcheng och Shanghai! Det är ju lite av en drömvärld vi vandrar i nu, barnen längtar så de håller på att gå av och jag försöker skriva packlistor så jag inte ska glömma något!

Maria ska få träffa sin fostermamma, vi har hittat en jättefin bok om Sverige på kinesiska, och vi håller på och plockar ut foton från Marias uppväxt så fostermamma ska få ett fotoalbum om Maria! Vi ska även besöka Elins barnhem och vi ska tillbringa några dagar i respektive stad.

Elin ser mest fram emot att få gå på muren! "fast jag ska nog inte gå på hela, mamma!" sade hon vid ett tillfälle, jag förklarade att då fick jag nog hämta henne om några år för den är ju många hundra mil lång! "Oj då, är det mycket mer än vad som syns på korten!?" Det är tur att det kommer sådana härliga barnsaker ur munnen också, annars kan man ju ibland undra om de verkligen är barn! De är ju klokare än många vuxna!

Livet är underbart när man får leva det med de här drömprinsessorna! Mmmm!

Ewa skriver:

Eftersom jag nyss köpt ett hus och flyttat in så har jag haft mycket att stå i och jag kan inte låta bli att tänka på och beundra mina barn, Elin 9 år och Maria 7 år, som är så duktiga, som har stått ut med när jag varit irriterad, orolig och övertrött. De har glatt hjälpt till med vad de kan och förstått när det nog är läge att sköta sig själv ett tag.

De har själva kommit ihåg vad de ska ha med sig till skolan när jag varit förvirrad, och själva tagit ansvar för sina läxor när jag glömt fråga. De har varit perfekt gjorda när de kommit och visat mig.

De har själva packat upp sina saker och hjälpt mig att hålla spik och hammare, skruv och skruvmejsel när vi jobbat på att få ordning bland alla grejor.

I helgen var vi ute och klippte plommonträden, de plockade upp alla grenar och lade i en hög, snabbt och ordentligt.

Tänk att jag har så underbara barn! Jag måste varit snäll i ett tidigare liv för att förtjäna detta! Moderslycka kallas det väl? Det fina med att ha adopterat barn är att man kan skryta hejdlöst med dem och det gör jag gärna och ofta. Jag tänker tillbaka på alla brev jag skickat till barnhemmen med bilder och berättelse om hur det går för dem och hur underbar de är, bara att bre på och skryta. Eller egentligen är det ju inte skryt utan bara sanningen...

Tack älskade barn för att ni är precis som ni är! Er lyckliga mamma!