Blogg »

• Styrelsebloggen
• Ninas bloggsamling »
• Vykort från Kina »
• Barnen i storstaden »
• Bara för medlemmar »
• Medlemsblogg »
• Mias blogg (lösenord) »
• Länkar »

Jag håller helt med Monica....Det är sorgligt!

Saker och ting utvecklas ju hela tiden åt det sämre hållet.....tycker jag!Man trasslar till det så färre barn får familj!

Visst, det är ju sorgligt bara det att det finns föräldrar som vill ha barn.....och föräldrar med barn som vill ha syskon som nu får leva med sorgen efter det barn/syskon som inte kom......MEN det värsta är ju att många barn får leva med sorgen att inte få föräldrar!!!!

Klart att det ska finnas regler.....och också åldersregler.....men att driva saken in absurdum är väl att ta i!

Sen är det en annan sak och som jag känner mig så himla dubbel inför!Det här med 48-timmarslistan!

Jag jublar varje gång ett barn får föräldrar....och det känns rakt högtidligt varje gång nån kan se förbi ett "sn" och se BARNET!Alla barn oavsett "sn" är värda att få föräldrar och att vara förälder till ett barn med "sn" är ju i grunden "bara" ett vanligt föräldraskap.....med en extra knorr!Jag är så glad att den här möjligheten finns!!!!Ur barn och föräldraperspektiv är det bara plus!!!

MEN....jag blir nästan sjuk när jag ser det från CCAA-sidan.....Vad är det här???
Tyvärr kan jag inte se det från det håll jag borde.....Att Kinas myndigheter värnar om barnen som har det extra kämpigt i Kina och därför prioriterar att ge dom föräldrar!!!Det vore OK!!!

Jag ser det istället lite som att man låter oss som adopterar "förlora ansiktet" just av brist på respekt för oss.Att man inte ser att barnen har samma värde som andra barn utan passar på att utnyttja "systemet" och "slänger" iväg alla barn man själv inte vill ha.....Jag VILL INTE se det så här och försöker gång på gång hitta nån vinkel för hur man skulle kunna göra så att tanken inte ens slår en....

Mina tankar runt det här KAN ha att göra med att jag när Kinaadoptionerna började hade en tro på att just Kina såg till att det här rullade på etiskt helt rätt.....och med åren har man ju fått så många bevis på att så är inte fallet!Många är gångerna tårarna rullat av besvikelse!Jag ville ju så få ha kvar bilden av att Julia kommit till oss på ett sätt som bara var rätt....fast förstås ändå tragiskt.....och nu.....känns det ändå mer bittert!

Men man får ju lov att ta att ett land långt borta (även om det är ens barns födelseland) inte har samma tankesätt.....på nåt vis!

Och nu upplever jag en ännu större besvikelse över hur mitt eget land gör....Hindrar adoptioner genom att inte ha en övergångsperiod innan åldersgränsen slår till!!!

Mina tankar går till barnen......VEM månar om dom?VEM tröstar?VEM älskar?VEM stöttar?
(Ni vet väl alla att man FÅR skänka pengar till vårt bistånd....som går till barnen som är kvar i Kina....)

Jo, vi hade ett supertrevligt firande i lilla Kramfors!Jag är personligen helt överväldigad.....och mina 4 tjejer tyckte det var jättekul!!!

På framsidan kan ni klicka er fram via länken "Här firade vi nyåret"......Några bilder från Kramfors ligger där och lite annan info också....

Men vi blir 17 vuxna och barn som kommer att fira in det Nya Tigeråret på China i Kramfors!!!Jag är överlycklig!!!

Tidigare har vi mest varit bara vår familj som enträget firat....utom det år "Rödålundarna" gjorde oss sällskap.....Och nu plötsligt gick proppen ur!!!

Nu är inte China så stort....skulle tro att det är nästan fullt bara med "oss" i morgon.....men Lisa (som äger stället med sin man) tog det med ro när jag idag ringde för att ge exakt antal.....

Rapport kommer!!!!

Gott Nytt År!

....men för mig är det viktigaste att Julia blir glad.....samtidigt som hon lär sig att tänka lite kritiskt!

Nu går vi omkring med bilder från den senaste filmen på näthinnan....Filmen där vi fick se och höra om trafficing och stölder av barn i Kina!

Vi har ju också sett en hel del filmer genom åren på hur arbetsamrknaden ser ut i Kina.....allrahelst för unga tjejer.....och vi vet ju också hur tufft livet kan vara i Kina.....

Vi vet också det här med att Kina på nåt sätt håller på att slå sig fram i hela världen.....och kanske så småningom tar över helt???

Och ändå.....så trillar jag dit hela tiden!!!Vi har ju (bland en massa annat) en MC med sidovagn som föddes i Kina....som ni ser just nu på sidan "Hem"......Igår köpte jag en mobil gjord i Kina.....

Min gamla mobil var ett hastköp som jag gjorde för att den ännu äldre kraschade helt och jag kunde inte vara utan (som familjehem lever vi ju ett lite annorlunda liv och måste kunna nås hela tiden).Det hastköpet var inte bra.....Av nån anledning så gick det inte att höra vad barnen sa i den......och samtalen har nu varit fulla av ..."Vad sa du?"...."Prata sakta!"..."Vad sa du?"......Så nu gav jag upp och köpte en ny-som försenad julklapp!

Jag berättade för killen på Telia exakt vad jag ville ha......och han hämtade några....När han plockade upp den här sa det "Klick".....DEN eller ingen!

Det är ju så att jag lever ett både handväsk- och ficklöst liv.....så nåt att fästa en snodd i är nödvändigt(livet blir lite väl kompilicerat om jag måste gå med mobilen i handen...och gör jag inte det tappar jag den ju!)......och eftersom mobilen då blir lite av ett smycke så är det ju kul om den är lite "fin" också.....

Provringde ju till Julia....som blev jublande glad över att jag köpt en "Kines".....

Mobilen?....Jo en Huawei......Bara namnet ni!!!Huawei 7510....och LILA är den!!!

....Eller kanske till och med årets....?

För det är väl inte så vanligt med en 3-åring på Ukulele?

Im your´s.....

Julia hittade den här på "Foki´s" blogg....Det är Julias favoritblogg......(alltså nån Foki som gör sig pengar på nonsens.....mycket rosa är det....men den här länken är jag alldeles förälskad i).

MEN....Vad är det här???Det varnas i tidningar och TV om att det kommer ett snöoväder?Så vi bör låtsas att det är "krig" typ och bara stanna hemma!!!???VA????

JO....visst snöar det!!!Och mycket också!!!Vi har nog fått en meter!!!Men det har väl hänt förr med.....???...Att det snöat så här.....Minns nåt år när jag skulle öppna på förskolan och alltså skulle vara på plats innan 06.00 på morgonen......Det här var när Fatima var liten(ett par år sen alltså....hon fyllde ju 30 i höstas.....) och då på morgonen hade dom inte hunnit ploga vägen bort till dagmamman så jag fick helt resolut ta henne med till  jobbet...Vi fick plumsa sista biten i snön....men innan 06.00 på morgonen tar man ju sånt.....

Igår snöade det HELA dagen och vid 17-snåret pratade jag med en kompis....vars man är Mr "Snösväng" och han satt lugnt hemma och tittade på snön....????Det är så här nu att dom bara låter bli att ringa ut snösvängen så kostar det ju inget!!!!Väntar man tills det snöat klart så behöver dom ju bara ut en gång!!!!Alltså.....nollvision???En meter snö på vägen,mitträcken och östeuropeiska långtradare med blankslitna däck.....och nollvision....????Tacka fasiken att det är bäst att vi, som kan det här med snökörning och som är rustade för det, just för att vi haft snö sen urminnes tider, ska stanna hemma!!!!

Nääää....det är inte varning för snö.....det är varning för att det är oplogat som ska ljuda i medierna!!!

EvaJE skriver:

..........Oj! Man kan ju undra hur häftigt vi i styrelsen firar jul eftersom vi här nästan lyser med vår frånvaro?!

Kan ju bara svara för mig själv.....Jag älskar julen.....och att handla julklappar!

Det är liksom bara för mysigt och skoj att hitta på nåt till alla nära och kära.....Nu har jag ju några att köpa åt fast jag mest bara handlar åt barnen! Sju ungar och tre respektive...det blir lite paket det!!!Först ska man ju klura ut vad och sen hitta det till ett dunderpris!! Då njuter jag!! Och i år gick det superbra! Jag var färdig i god tid!

Hann förstås också med att baka pepparkakor och lite annat julkul....som att plocka fram alla tomtar och klä julgranen! Hela advent och fram till 20-dag Knut lyser hela vårt hus!!! Det är så fint med alla lampor!

Julaftonen och julmaten här hos oss är enbart nåt som jag får mysa över..... Vi äter julmiddag på Nipans restaurang sen många år tillbaka!!! Vi är ju inte ensamma.....brukar vara en sisådär 600 personer till,men det flyter på så bra! Maten är supergod,tomten kommer och jag behöver varken planera, handla, lägga upp, plocka bort eller diska..... Jag bara beundrar alla mina fina tjejer, tar några foton och blundar när jag går förbi spegeln ............så har då jag en underbar julfrid!!!                   

Men som den gamla slagdängan säger....."Nu är det slut på jul.....och jag är lika ful! Och ingen fästman har jag heller!!!".......

Då känns det skönt att kunna få luta sig tillbaka och konstatera att maken får hänga med ett år till och att få se fram emot det året och vad det kan ha att erbjuda!

Ett nyårsfirande med gamla goa vänner blev det. 

Nu idag börjar vardagen att smyga sig över oss.....KM började arbeta efter 17 dagars ledigt (han jobbar skift och hade tur i år....). På torsdag börjar skolorna och då är det kört på allvar! Tur är det ju att vi har våra vardagliga glädjeämnen......

Julia som ju är den enda "kinesen" i familjen är en rolig prick och hon ger oss många glada stunder!

Så här påstår hon att en "Fjortis" ser ut......Nu är hon ju bara 12 och har ett par år på sig för att få till minen! Övning ger färdighet!!!

Som nyårspresent vill hon dela med sig av sin blogg.....

Klicka bara på länken här:

Juliaqul 

Eva skriver:

Snälla!...Kan nån stoppa farten? Det går bara för fort! Jag hinner inte med!

Visst....det är jättemysigt att vara tonårsförälder igen! (Ja,Julia fyller ju snart 12,men dom tjuvstartar ju...) Var ju det för typ 15 år sedan också och jag lovar att det är massor som hänt sen dess! Då hade vi en Fatima som låg som en pascha här i soffhörnet med makten i handen och då var telefonen ockuperad i timmar varje kväll. Nu är det Julia som ligger i samma soffhörn med makten i handen, men som istället för att prata i telefonen sitter vid datorn och ”pratar” med halva klassen via msn.....!!!!! Dom har ju också en webkamera igång.....som fingrarna går och som dom skrattar!!!

Och You Tube-musiken dånar i hela huset!!!

Från att ha gått i vår lilla skola med 100 elever och i en klass med 13 tjejer och 1 kille så går Julia nu i skolan i grannbyn tillsammans med en massa nya klasskamrater....och fler killar! Så nu blev det en rivstart i klassen för det här med att ”fråga chans”......och i fredags var några tjejer bjudna på party hemma hos en av dom nya killarna.

Det var med ”pirr i magen” Julia och hennes kompis Alice for iväg...nyfrissade och sötare än sött!!!En härlig känsla var det som Mamma att se hur dom skuttade ur bilen med ett fnitter....och sen var det bara att ge sig iväg hem igen och försöka hålla sig vaken till klockan 22 när dom skulle hämtas!(Och samtidigt undrar jag hur jag ska palla när det blir dax för hämtning vid 02 på natten igen......för den dagen kommer ju rusande den med....Och det är ju så skoj att få vara med och uppleva den biten med!)

Det var i alla fall 2 lika fnittriga tjejer som jag hämtade när det var dax.....Dom hade ju dansat tryckare!!!!

Det är ju inte klokt!!! Det var ju alldeles nyss Julias fötter rymdes i min hand! Det var alldeles nyss hon lärde sig prata! Det var ju nyss jag satt här vid datorn och körde hennes sulky fram och tillbaka när hon hade drömt mardrömmar! Det var ju alldeles nyss hon lärde sig gå!!! Det var ju alldeles nyss vi hade en liten baby!!!

Vart tog tiden vägen???

Eva skriver:

Jo….ang det här att man får lära sig av barnen!

Jag får nog lära mig att vänner umgås man med med hjälp av datorn numera…..Helt suveränt i vissa lägen!!! (Fast lite konstigt i andra....).

Även om jag gillar data/internet osv…och ägnar en hel del tid framför datorn hellre än framför TV:n så jag jag ändå inte förstått innebörden av det här riktigt måste jag ju erkänna!

Jag har knutit många fina vänskapsband genom internet….både inom familjehemsvärlden (eftersom vi också är familjehem) och den här ”Kinavärlden” och nu har Julia visat mig en bit till!!!

…..Det började med msn så smått ….Hon pratade med sina klasskompisar…..och nu har hon verkligen fått upp farten på fingrarna!

När vi hämtade Julia var vi enda familjen i ”vår grupp” och reste alltså helt själva…..Det här var helt OK ….så uppassade som vi blev!vMEN baksidan med det är ju att Julia inte har några ”barnhemssystrar” ….och det har jag sörjt ibland! Men det här fixar ju Julia själv……

Internet bryr sig inte om avstånd så nu har Julia pratat med My….60 mil bort mest hela helgen! My är en av hennes få ”kinavänner” så det här känns gott vill jag lova! Och så roligt dom har!!! Sjunger för varandra….och visar varandra saker med hjälp av webcameran….och som dom skrattar!!!

Visst är tekniken fantastisk!

Eva skriver:

Ibland är det inte lätt att vara förälder……Är man som mig så finns det ju alltid nåt att oroa sig för!....Gör man rätt eller fel?

Julia var ju precis 1 år när vi fick henne och redan i Kina föll hon i trans om vi kliade eller strök henne på ryggen när hon hängde över ena axeln på oss.

Undrar just om inte ”kia jyck” var bland det första hon sa på svenska????Till och med dagispersonalen påminner mig än idag om det här  ”kia jyck”…..Och första åren kliade vi hennes rygg mest hela nätterna….till och med i sömnen till sist!

Än i dag kan hon komma nån natt, när C jobbar, kryper ner i hans säng och vill bli kliad….

Sen ur det här utvecklades nåt nytt….Fortfarande när hon ska upp på morgonen så sätter jag mig på hennes sängkant och väcker henne sakta genom att klia henne på ryggen…..och i arm och benveck….och ibland masserar jag också hennes fötter! Det här älskar hon!!!! Hon sträcker på sig som en kattunge och studsar sen ur sängen med ett leende!

Och nu till problemet…..Hur ska det gå sen då???? När hon inte sover så att det är jag som väcker henne???? Finns det nån pojkvän som kan ta över???? Har jag gjort henne en ”björntjänst”? Kommer det här att vara något hon får sakna varje morgon? Eller kommer hon att vakna lika glad sen också……ändå??? Är det här en bra vana eller en ovana??? DET ska bli intressant att få svaret på det senare…..Vi har ju några år på oss än….. Men som sagt…. Jag oroar mig för allt jag…….

Eva skriver:

Nu tänker jag på det här med att barnen ju lär en nåt nytt hela tiden…..Och just det här fenomenet ”Fråga chans på” är nåt jag inte förstått alls…..MEN nu har det klarnat lite….Julia berättade gärna vad det går ut på när jag sa att jag inte för mitt liv kunde förstå vitsen med det……

Nu vet jag inte om det är samma i hela landet?Men här är det så tydligen att när man ser nån som verkar intressant så skickar man nån kompis till den personen för att ”fråga chans” åt en…..och har man tur då så får man ett ja…..

Då frågar jag ju på studs….Men då känner man ju inte varandra?........Nä!Svarar Julia….Men det är ju då man bestämmer sig för att titta lite närmare på varandra och blir sen ihop på riktigt om man gillar varandra!.......Jaha????Och om man inte gillar varandra då?Då gör man slut!!!.....

Mäh…..då blir jag ännu mer brydd….Man gör alltså slut redan innan man blir ihop då????!!!!????

Sen mal ju tankarna vidare……Kanske inte helt fel system det där?????....Tänk om alla vuxna verkligen kollat in varandra närmare INNAN dom blivit ihop!Lek med tanken hörrni!

Kanske är det nu man också kan förstå.....Mister du en står dig tusen åter!

Eva skriver:

Jaha....då var det min tur då!

Som ni ser så har vi äntligen kommit igång med Styrelsebloggandet.... Hoppas på många kommentarer och gensvar på vad vi nu har att komma med...Vi som nu styr den här "skutan"!

Det hände ju en del saker under förra "läsåret" och vi i Styrelsen tog oss friheten att ta "Sommarlov"...men nu är vi tillbaka!

Anledningen till att just jag, som medlem i styrelsen, nu sitter här och skriver, heter Julia. Hon landade här i Sverige precis före jul när hon var 1 år gammal.....för en ½ evighet sen!

Nu börjar hon bli stor! Och bilden av henne som liten har blivit lite dimmig på ett sätt....men ändå så klar!

Väntan på henne var inte lätt......Men vi hade tur! Livet med henne är desto enklare.....och roligare! Varje dag lär vi oss vuxna något nytt genom henne och hon ger oss nya tankar att tänka! För det är då rakt otroligt hur snabbt världen förändras numera!

Det är bara att hänga med!!! Härligt är det då att ha fått ett sånt fantastiskt sällskap på resan efter resan till Kina - den verkliga resan - Livet och vardagen!